Tekniskt sett välmående

Publicerad i Dagens Industri den 4 juli, 2016

När semestern närmar sig väljer allt fler svenskar att aktivera sig med allt från hiking och mountainbiking till rena träningsläger. Sommarturismen till Alperna blir allt mer populär och under sommaren 2016 räknar Fritidsresor med att antalet resenärer som väljer en aktiv semester ökar med 300 procent. Inte heller dricker vi lika mycket som förut. Till och med i vinälskande Italien har alkoholkonsumtionen enligt WHO minskat med hela 23 procent på 10 år. I Sverige har den sjunkit med ungefär 10 procent under samma tid. Det är framförallt unga som dricker mindre. Det är helt enkelt inne att vara hälsomedveten.

Trots detta är vi på väg mot en tjockchock. WHO larmar om att vi kommer att se en fördubbling av fetma fram till år 2030. Mer än var fjärde svensk man och var femte kvinna kommer då att ha en BMI över 30. I USA är det ännu värre. Endast 3 procent av befolkningen har en hälsosam livsstil enligt Mayo Clinic. För att kvalificeras som hälsosam ska man röra på sig 150 minuter per vecka, ha sunda kostvanor, ha kroppsfett under 20/30 procent (män/kvinnor) och inte röka. Digitala aktivitetsband, kaloriräknare, smarta vågar och rökcoachappar skulle kunna hjälpa till att motivera, förebygga och hålla koll. Det kan tyckas som banal teknik men internationella studier visar att sannolikheten att följa en viss diet, träningsprogram eller medicinering ökar med upp till 40 procent om vi använder digitala verktyg. Mobila applikationer blir ett sätt att hålla fokus, få relevanta råd och ständigt mäta den egna kroppens hälsostatus.

Teknik borde därmed kunna överbrygga, men är just nu en av anledningarna till att välmåendeklyftan fortsätter att vidgas. Medvetna levnadsvanor såväl som användningen av hälsoappar ökar i betydelse främst hos en exklusiv hälsoöverklass. De redan välmående använder tekniska verktyg för att må ännu bättre. Den svenska Hjärtrapporten 2013 visar att hjärt-kärlsjukdomar är mer än dubbelt så vanliga och att diabetes är hela tre gånger så vanligt i socioekonomiskt svagare områden – och användningen av digitala hälsoapplikationer betydligt mer sällsynt.

När tillgängligheten är hög, mobila appar är billiga och en smartphone är något som de flesta har, handlar ojämlikheten om bristande kunskap och engagemang. Vården har inte system för att uppmuntra användningen av digitala verktyg och analysera patienternas egna data och det blir då upp till var och en att ta kontroll över sin egen hälsa. Det finns över 150,000 applikationer tillgängliga för våra smartphones, många av dessa är det möjligt att koppla samman med fysiska mätsensorer, för att bättre hålla koll på vår hälsa. Vi skulle alla tjäna på att fler individer uppmuntras till att dra nytta av dessa.

Om sjukvården ska räcka till alla är det viktigt att skapa motivation för ett mer hälsosamt leverne bland fler än befolkningens trendsetters. Mayo Clinic i USA fann i en stor hälsoundersökning att bara genom att vara aktiv och ha en hälsosam BMI fick man positiva resultat på 9 av 10 biomarkörer. När vården blir allt dyrare för en åldrande befolkning gör sådana hälsotal verklig skillnad.

Att teknik och välmående hänger ihop blir tydligt i den lista över de tio mest framtidssäkrade städerna som företaget Dell nyligen tog fram. Det visade sig då att hela sju av dessa även återfinns på listan över världens tio mest hälsosamma städer. Tekniskt välutvecklade städer med hög användning av digitala verktyg blir också de mest hälsosamma. En digital folkhälsorörelse som engagerar fler är kanske den bästa framtidssäkringen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *