Teknikinnovation för biosfärens välmående

Publicerad i Dagens Industri den 3 juli 2017

Sextio förväntansfulla teknikkunniga sociala entreprenörer från hela världen har samlats på Singularity University i Kalifornien för att under tio veckor fokusera på planetens största utmaningar. Entreprenörerna förväntas att genom exponentiell teknik identifiera lösningar som kan påverka minst en miljard människor till det bättre.

Stockholm Resilience Centre är inbjudna för att hålla i en utbildningsmodul kring planetära gränser och jag har fått förmånen att medverka. Det är tydligt att centret möts med stor respekt i Silicon Valley och att svensk klimat- och miljöforskning anses ligga i framkant. På agendan står människans inflytande över havens ekosystem. När en tredjedel av världens fiskbestånd är överfiskade, tre fjärdedelar av korallreven är hotade och vi år 2050 riskerar att ha mer plast i haven än fisk, blir den digitala tekniken ett möjligt verktyg för att vända utvecklingen.

När miljöforskare och hungriga sociala entreprenörer beväpnade med de senaste tekniklösningarna möter varandra uppstår magi. För att lösa planetens största utmaningar krävs disruptiva idéer. Om vi ska lyckas med en hållbar förvaltning våra gigantiska hav krävs att vi inte är blinda för vad som pågår i dess mest avlägsna delar. En bit i havsobservationspusslet är att använda de kommersiella båtarnas säkerhetssensorer som sänder geopositioner genom öppna kanaler. Global Fish Watch är ett av flera initiativ som bygger sofistikerade algoritmer för att översätta dessa signaler till öppna databaser över fiskeribranschens aktiviteter. Dessutom skickas realtidsbilder av jordens yta från en växande flotta av nanosatelliter i rymden – vilka även kan spåra mindre skepp och de som inte bär sensorer av diffusa skäl. Kombinationen av sensordata och satellitbilder skulle kunna bli en kontrollpanel som både spårar de som bryter mot regler – och guidar de andra genom att balansera behoven av fiske, marintransport och naturvård.

Vetenskapen får snart också bättre kunskap om hur det viktiga mikroskopiska undervattenslivet mår, tack vare självkörande undervattenskameror med 3D-optiska system. De skapar hologram av fytoplankton, omöjliga för det mänskliga ögat att upptäcka.

Och vad sägs om att använda ansiktsigenkänningsteknik till fiskansikten för att identifiera fiskarter och ge de kommersiella fiskeribolagen information om lämpliga mängder att plocka upp hur haven. Teknik som snart kan vara tillgänglig som datalager i dykarglasögon med hjälp av augmented reality.

Vi vet också att konsumentmedvetenhet skapar förändringstryck på de stora globala företagen. Flera rapporter beskriver hur så kallade AI botar, virtuella personliga assistenter i våra mobiltelefoner, snart kommer att ge oss proaktiva råd kring hur vis ska konsumera, äta och transportera oss. Tänk om de programmeras till något mer än kommersiella syften – och ger oss ständiga påminnelser om mer hållbara alternativ?

Londons borgmästare Sadiq Khan annonserade i förra månaden att London ska bli ett världsledande centrum för innovationer där hållbarhetsfrågor möter ny teknik och lanserade samtidigt en stor grön tech-inkubator. Det är ett område där investeringarna ökar och planeten skriker på hjälp. Sverige har världsledande miljöforskning, en vibrerande start-up scen och rankas dessutom högst i världen av Global Green Economy Index. Det är ett självklart område för Sverige att satsa än mer. Där exponentiell teknik tar sig an planetens utmaningar med hjälp av entreprenöriell kraft finns morgondagens lösningar. Allt annat kommer att ta för lång tid.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *