Om sanningen ska fram

Publicerad i Dagens Industri den 16 oktober 2017

På min dator rullar en video där Obama talar med sitt vanliga utseende och sin övertygande röst. Men orden som kommer ur hans mun är inte äkta. Forskare vid University of Washington har

använt artificiell intelligens för att översätta ljud till syntetiska munrörelser. Ett annat forskarteam har skapat en syntetisk röst av endast några få minuter av äkta röstinnehåll, nedladdat från YouTube, som lurar både publik och biometriska säkerhetssystem.

I dessa photoshop- och kamerafilter-tider har vi visserligen vant oss vid att bilder kan vara manipulerade, eller till och med ha kattöron som på Snapchat. Men hyperrealistiska videoklipp av världens viktigaste personer, som direkt ur munnen säger i princip vad som helst, är något annat. Vem ska vi då lita på?

Det blåser hårt kring de amerikanska teknikjättarna då de inte har uppmärksammat att dunkla och antidemokratiska krafter blir allt skickligare på att utnyttja sociala medier och sökplattformar för att sprida hat, hot och vilseledande information. Den växande gruppen av misstroende i samhället är bland de mest aktiva på sociala nätverk. Redan med nuvarande teknik kan de utnyttja mekaniken i sociala medier för optimal spridning av falska nyheter. De använder traditionella mediers nyheter och förvanskar dem till ett innehåll som passar deras syften. En nyhet i kvällstidningarna om brott i köpcentret Nordstan i Göteborg förvanskas till en no-go zon förstörd av ensamkommande flyktingar i förfalskningarnas maskineri. Därefter identifierar gruppen av misstroende snabbt socialt aktiva delare som sprider deras innehåll, ofta utan att ha en särskilt djup förståelse för vad de faktiskt delar. Algoritmerna plockar upp innehållet tack vare mängden delningar, och prioriteringen i sökmotorerna ökar exponeringen ytterligare. På så sätt får dunkla krafter allt mer av en agendasättande roll.

Priset vi betalar är en bristande tilltro. Pew Research Center menar att en stor majoritet av amerikanerna känner sig förvirrade över vad som är sann information. Ipsos visar att tre fjärdedelar av amerikaner som har exponerats för falska nyheter har i något läge bedömt innehållet som trovärdigt. Vi kan lära av utvecklingen i USA då falska nyheter i växande grad är en del av det svenska medieklimatet.

Fler får i dag nyheter via algoritmer än via redaktörer. Därför ökar trycket på de amerikanska teknikplattformarna att de ska använda de algoritmer som i dag sorterar information till att också identifiera falskt och hotfullt innehåll, som sedan kan nedprioriteras i sökresultaten. Cisco har vid tester med automatiserad faktakontroll lyckats identifiera 80 procent av all vilseledande information. Forskning vid University of Michigan visar att källor i sociala medier med falsk kommunikation har betydligt fler följare än de som kommunicerar rättelser – och grupperna är sällan överlappande. Det gör det än viktigare att filtrera redan innan ryktesspridningen tar fart. I vår del av världen är det viktigt att kräva att de filterverktyg som nu testas på engelska också rullas ut på vårt udda språk.

Enligt undersökningsinstitutet Gartner kommer nyhetskonsumenter inom tre år möta falsk och manipulerad information i högre utsträckning än de möter sann och objektiv fakta – till följd av mer avancerad manipuleringsteknik. Trollfabriker och misstroende får än mer kraftfulla verktyg och vi börjar få bråttom att skapa ett långsiktigt hållbart medieekosystem som sticker hål på filterbubblor, aktivt motverkar falsk informationsspridning och uppmuntrar öppen diskussion där olika åsikter möts. 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *