Inkluderande digital utveckling

Publicerad i Dagens Industri den 22 maj 2017

Det blir allt tydligare att den digitala transformationen inte bara utmanar företags befintliga affärsmöjligheter, utan i grunden förändrar allt från städer till behovet av kompetens likväl som vår syn på hälsa och sociala relationer. Där digitaliseringens kraft når fram ökar också oron för framtiden. Frågor om individens integritet, övervakningssamhället och, framförallt, robotar som tar över jobben måste tas på allvar i en sund debatt för att undvika en populistisk backlash med skrämselpropaganda.

Digitaliseringens första fas har resulterat i ökad tillgänglighet och billigare varor som har trillat ned i konsumenternas händer. Nästa fas medför nya utmaningar, såsom växande sociala klyftor. Enligt en rapport i HBR accelererar nu lönerna betydligt snabbare hos de superföretag där eftertraktad digital kompetens flockas. Eftersom samma företag har starka incitament att samtidigt automatisera bort enklare jobb, ger det en svidande effekt på samhällets välfärdsfördelning.

En annan utmaning är avsaknaden av en framtidsvision, och därmed vad den faktiska individuella nyttan av digital teknik kommer att bli. Vi vet från företags digitalisering att individer endast känner sig bekväma med omställning om det finns en inkluderande berättelse om hur var och ens kompetenser ska passa in i ett framtiden. Detsamma gäller för samhället.

Vi borde börja förberedelserna för omställningen nu, genom att skapa bättre incitament för företag och individer att uppgradera kompetens. Vi behöver pedagogiska databaser som visar vilka yrken som efterfrågas, universitet som ställs om, så kallade MOOCS som får sina onlineutbildningar certifierade så att fler vågar satsa på vidareutbildning och lärlingssystem byggda för en värld där kompetens blir inaktuell inom 5 år. Så många som möjligt måste få marknadsrelevanta kompetensinjektioner, alla åldrar inkluderade.

Vi har inte tid att debattera graden av automatisering för snart slår verkligheten till hårt mot alltför många individer. En EU-rapport visar att en femtedel av alla i arbete har sett sin kompetens bli överflödig de senaste två åren. Enligt en OECD-rapport kan i genomsnitt hälften av alla yrkesarbetande svenskar endast utföra basala uppgifter med digitala verktyg, såsom skriva email och surfa efter information, samtidigt som 40 procent av europeiska företag har svårt att hitta utbildad teknisk kompetens.

EU-data visar att ett nytt jobb inom högteknologisk sektor kan leda till fem ytterligare jobb inom den lokala servicesektorn. Hela 94 procent av nettotillväxten av amerikanska jobb under det senaste decenniet var enligt HBR i den så kallade gig-ekonomin, med tillfälligt anställda och egenföretagare som utför olika uppdrag. Genom nya digitala plattformar kan individuella tjänsteleverantörer effektivt matchas med intresserade kunder, ofta på flera geografiska platser. Det kan fungera som en buffert i den digitala omställningen – förutsatt att de oberoende frilansarna får villkor som är sunda nog.

Vi vet att teknik saknar moral och etisk kompass – och inte heller garanterar att nyttan av nya lösningar fördelas rättvist för alla. Ändå har vi inte lyckats utforma en ny inkluderande idé om morgondagens samhälle som hjälper oss att navigera den digitala omställningen mot ett säkrare, mer hälsosamt och hållbart leverne med ökad välfärd. När värderingar utmanas går det inte att abdikera från ledarskapet för utvecklingen – och inte heller från en aktiv dialog kring de önskade effekterna av de tekniska krafter som nu släpps loss.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *