Hjärnans operativsystem

Publicerad i Dagens Industri den 25 september 2017

När Googles smarta glasögon lanserades för flera år sedan såg jag fram emot att äntligen ha namnet på alla jag har träffat, var jag träffade dem och vad vi pratade om rakt framför ögonen. Google Glass floppade som bekant då de blev socialt obekväma, men idén om att förstärka hjärnans prestation lever vidare. Drömmen om att kunna minnas allt som har hänt, läsa böcker och absorbera kunskap betydligt snabbare och förstå komplicerade problem utan ansträngning triggar såväl forskare som entreprenörer världen över.

Vid Southern California University försöker forskarenTheodore Berger att bygga ett implantat som är en förlängning till hippocampus, platsen i hjärnan som omvandlar korttidsminne till långtidsminne. Mannen bakom Tesla, Elon Musk, ligger också bakom initiativet Neuralink. Deras ambition är att kunna ladda ned egna minnen, men även ladda upp andras och kommunicera direkt från hjärna till hjärna, så kallat cybertänkande. Musk är övertygad om att biologisk intelligens och digital intelligens kommer att sammanfogas över tid genom en direkt kontakt mellan vårt centrala nervsystem och smarta nanoimplantat.

De flesta bedömer att det handlar om många års forskning innan det finns tillräckligt bra algoritmer och säkra operationsmetoder för att skapa hjärnimplantat. Det låter som science fiction, men redan för 35 år sedan förändrades livet för de första döva som fick artificiellt ljud genom ett chips i hjärnan. Nu opereras 45,000 människor årligen.

Den kan finnas enklare lösningar. Facebook avslöjade i våras ett team på 60 personer som samarbetar med några av världens främsta forskare för att med ultraljud och hundratals optiska bilder per sekund läsa av tankar som översätts till text. Det första delmålet med den automatiska hjärna-till-maskin-överföringen är att producera text fem gånger snabbare än vad som är möjligt med ett tangentbord.  

Tidigare har forskning om hjärnimplantat främst syftat till att behandla minnesrelaterade sjukdomar eller konsekvenserna av olyckor, men nu talar vi om en förändring av friska mänskliga egenskaper. Inlärningsförmågan kan stimuleras och individer kan göras mindre aggressionsbenägna. När förlamning gör kommunikation omöjlig är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel, men vad är egentligen våra egna upplevelser när vi kan ladda upp någon annans minnen i hjärnan? Och vad förblir våra privata tankar? När en dator är uppkopplad mot hjärnan och vet vad personen tänker, blir gränsdragningarna utmanande. Facebook försöker lugna skeptikerna med att deras tekniska lösning inte kommer att handla om att dokumentera flyktiga tankar, utan om att omvandla det vi redan har bestämt oss för att dela till text.

Symbiosen mellan hjärna och dator må ligga långt fram i tiden, men vi utmanar redan i dag samhällets etiska normer genom att flytta ut en del av vår beslutsförmåga till avancerade algoritmer som analyserar personlig data, kodar av våra preferenser och därefter definierar vad vi borde köpa, lära oss mer om och skratta till.

Även om vi drömmer om ett perfekt minne mår de mycket få individer som redan har det, så kallade hypertymestiska personer som minns allt som har hänt dem i livet, ofta mycket dåligt. Minnet är en filtreringsfunktion. Vi vill glömma olyckor och misstag. En stor del av vem vi är som människor är vad vi minns och vad vi vet. Framtidens teknik kan leverera lösningar som förändrar definitionen av mänskligt medvetande, identitet och integritet. Om en mjukvara kan påverka din hjärna, kanske utan att du märker det, är det då fortfarande ditt egna beslut?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *