Frisk konkurrens med digitala hälsoappar

Publicerad i Dagens Industri den 28 november, 2016

Det sjuder av aktivitet inom digital hälsa. Mängder av piloter och start-ups växer fram runt om i landet, den blixtsnabba teknikutvecklingen har fått vårdaktörerna att vakna och McKinseys rapport i våras som visade att det går att frigöra upp till 25 procent av vårdkostnaderna med hjälp av digitalisering, skapade ett förändringstryck. Som vanligt när det gäller digital transformation springer användarna allra först och bevakar sin egen hälsa med hjälp av allt mer avancerade sensorer och applikationer.

Sänkta kostnader så att vården räcker till alla är avgörande, men vi har fler vinster att hämta hem i välfärden. Vid förra veckans Forum för Välfärd visade några av världens mest digitaliserade vårdaktörer, Hurley Group i England och Metro South Health i Australien, hur tillgängligheten till vårdpersonal och patientnyttan kan ökas genom videokonsultationer och hur avancerad dataanalys av symptom, genetik och sensorer blir till utmärkta beslutsunderlag för vården. De visade också hur personaliserad medicin möjliggörs när patienten delar sin hälsodata och den förmodligen största välfärdsvinsten i nuet; sensorövervakning av kroniskt sjuka för ökad trygghet, råd och stöd till egenvård. Allra mest poängterade de behovet av att skapa en preventiv vård där vi alla får bättre verktyg för ett hälsosamt liv.

I dag finns ett stort gap mellan patienternas önskemål och befintlig vård. I Norge avslöjas nyligen att 84 procent av patienterna vill ha full journaltillgång, men bara 26 procent av läkarna håller med. Philips internationella hälsoindex visar att en majoritet av européerna vill öka kontrollen över sin egen hälsa, men betydligt färre av läkarna gillar idén. Världens mobilanvändare har snart laddat ned 1,7 miljarder hälsoapplikationer och vi vet att 75 procent av dessa skulle vilja dela sin hälsoinformation, men ingen svensk vårdgivare erbjuder i dag råd anpassade till individens data.

Obama har investerat stort för att driva upp andelen amerikanska sjukhus som använder digitala journaler från 12 till 98 procent. Sedan dess har flera miljarder dollar satsats på start-ups som agerar på de öppna digitala plattformarna. Under tiden har antalet amerikaner som använder mobila hälsoapplikationer fördubblats. Även ersättningen till vården är anpassad efter digitala lösningar, såsom exempelvis videosamtal, och en fjärdedel av myndigheternas utvärdering av vårdaktörer baseras på teknisk utveckling.

I Sverige däremot tappar de nytänkande vårdenheter som arbetar med videosamtal sin patientersättning och det finns inga incitament till digitalisering. Många av de entreprenörer som levererar nödvändig innovation till vård och omsorg vittnar om att de ofta stängs ute från marknaden med tveksamma argument. Samtidigt har regeringen och SKL enats om att Sverige ska vara bäst i världen på ehälsa år 2025. Det är en hög ambition för ett land som inte rankar högt på internationella ehälsoindex. Tack vare världens mest sofistikerade användare är målet ändå möjligt att uppnå, men då har vi inte tid att att käbbla om var ehälsomyndigheter ska vara lokaliserade eller vem som ska tillåtas äga vården. Vi måste ha full fart framåt med en tydlig vision, testbäddar och framåtlutade ersättningsmodeller. Hittills har ingen bransch lyckats transformera sig själv. Det har alltid skett via nya aktörer som kliver in på marknaden och tänker högt och fritt. Vi måste värna om en mångfald av aktörer som vill investera in i framtiden hjälp av ny teknik – inte de som vill bevara en traditionell vårdlösning.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *