Etik i teknik

Publicerad i Dagens Industri den 21 december 2015

Vi närmar oss nu den tidpunkt på året när vi funderar mycket på våra personliga egenskaper och beteenden. Enligt SIFO handlar svenskarnas nyårslöften i stor utsträckning om att bli en bättre människa. Det vanligaste löftet är att börja leva och äta mer hälsosamt, därefter att träna och sova mer. Men bara tjugo procent klarar av att hålla nyårslöftet som skålades in. Och frågan är hur bra vi egentligen vill bli?

Digitala applikationer kan redan hjälpa oss till ett mer hälsosamt liv, genom att hålla koll på vad vi stoppar i oss, hur mycket vi rör oss och hur vi sover. Snart kommer artificiell intelligens som får hjärnan att minnas och förstå mer – och våra sinnen att förstärkas. Vi blir smartare då våra samlade erfarenheter analyseras av intelligenta matematiska formler och rekommenderar beslut vi står i färd att fatta. När maskinerna inte längre är verktyg som automatiserar det vi redan kan, utan våra intelligenta partners, får vi kapacitet att prestera på en toppnivå vi aldrig tidigare har nått upp till.

Till detta kommer sensationella genombrott inom livsvetenskapen. Den unga forskaren Emmanuelle Charpentier vid Umeås mikrobiologiska centrum MIMS har identifierat ett genmodifieringsverktyg, CRISPR/Cas9, som likt en laserkniv exakt klipper och klistrar på ett förutbestämt ställe i den genetiska koden. Upptäckten valdes i december i år till “breakthrough of the year” i den ansedda tidskriften Science då den kan bidra till att bota ärftliga sjukdomar, göra resistenta bakterier ofarliga och ge människan ett nytt maktverktyg över naturen. Utrotning av såväl fästingar som malariamyggor ligger inom räckhåll.

Artificiell intelligens och bioteknik kan nu på riktigt och för alltid förändra mänskligheten. Stephen Hawkings, Elon Musk och Bill Gates har alla uttryckt att artificiell intelligens är det största hotet mot vår existens. De oroar sig för buggar, cyberattacker och felaktiga instruktioner till maskinerna som styr så kritiska funktioner som våra skolbussar och hjärtoperationer, men än mer för maskiner som utvecklas till en nivå där mänskligheten inte längre har kapacitet att bibehålla kontrollen.

Det blir en paradox. Ju mer vi förbättrar mänskliga egenskaper med hjälp av framkantsteknik, ju mer behöver vi aktivt bygga in grundläggande mänskliga värderingar i tekniken. Vi kan inte lita på att maskinerna följer vår etik och moral när självstyrande bilar är på väg att krocka eller att genetiska val som är för vissa blir bra för alla.

I våras publicerades ett öppet brev från världsledande forskare som varnar för alla försök att genförändra människor, vilket är förbjudet i större delen av världen. Kinesiska forskare har dock testat CRIPR-tekniken på livsodugliga foster. Eftersom metoden är ett snabbt, billigt och enkelt sätt att skriva om den genetiska koden bedöms risken vara större för etiska misstag med förödande konsekvenser för kommande generationer.

Det är lätt att se potentialen i problemlösande teknik som kan få blinda att se, döva att höra och funktionshindrade såväl som äldre att dansa. Likaså möjligheterna med biotekniska metoder som eliminerar ärftliga sjukdomar och skapar lättodlad gröda för de allra fattigaste. Vid Umeå Plant Science Centre har forskare fått fram de första plantorna som genmodifierats med CRISPR/Cas 9. Men när vi går över till tekniskt möjliga övermänskliga prestationer, att hjälpa redan friska att se och höra bättre än normalt, leva längre än vad som kan anses rimligt, detaljmodifiera grödor efter behag och skapa väldesignade barn, vem ska då dra gränsen mellan vad som är bra individen men dåligt för helheten?

Vi behöver en bättre förståelse för de långsiktiga konsekvenserna av ny teknik och en bred diskussion i samhället om hur vetenskapliga genombrott kan påverka synen på människan. Hur gör vi balanserade bedömningar av vad som är naturligt och en bra utveckling – eller vad som bara är djupt omänskligt? Vi behöver en teknikvision för mänskligheten – och en bild av vilka etiska frågor som kan uppstå om vi väljer att använda teknik mot exempelvis genetiska sjukdomar. Det handlar om hur långtgående mänskliga förbättringar vi vill att framtidens nyårslöften ska innehålla.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>