Lyx är att inte äga

Publicerad i Dagens Industri den 2 juli 2014

Ny lyx är smartare än dyr

Vi närmar oss semestertider och enligt trendanalytikerna är högstatussemestern en vandringsresa till Alperna eller en meditativ hälsosemester. En solgassig sommar på ett lyxhotell vid stranden anses vara ett lågstatusval.

I allt lägre utsträckning ser den moderna konsumenten pengar som ett medel att demonstrera framgång. De upplever inte det femstjärniga hotellet som ett avundsvärt val, lika lite som den guldblänkande klockan eller det bensinslukande vrålåket.

I en global studie av konsumtionens drivkrafter konstaterar BCG att värden som lyx och status rasar till botten i betydelse i USA, i BRIC-länderna såväl som i Europa, till förmån för värden som välmående, lokalt och miljö.

Statussymboler har ändrat karaktär över tid. Mönstren kan ibland vara svåra att upptäcka för företag som plötsligt ligger fel. Elbilstillverkaren Tesla fördubblar under 2014 sin bilproduktion på bekostnad av lyxbilar från Lexus, Mercedes och Porsche.

I vår uppkopplade värld är den ultimata prestigeupplevelsen något som går hem i sociala medier. Historier om produkter, tjänster och upplevelser som är unika, etiska och hälsosamma. Enligt BBMG beskriver sig en tredjedel av världens konsumenter som ansvarsfulla och att de vill handla i samhällets bästa intresse. Det är fortfarande status som är drivkraften, men med en annan innebörd. Få är intresserade av bankernas etiska fonder eftersom det goda valet då sker utan social uppskattning. Men många vill vara med i så kallad crowdfunding, där individen satsar pengar i entreprenörsföretag med värderingar och ambitioner man vill associera sig med – och med en spännande historia att berätta vidare i sociala medier.

Förändringen av status har vi också sett i medieindustrin där ägande förlorar i värde till förmån för access. Vi har inte längre våra främsta skivor i skivstället och inte heller våra böcker i bokhyllan, utan vi prenumererar på tillgången till musik, böcker och filmer. Ökad hållbarhet, bättre ekonomi och den nya tidens status driver fler och fler användare mot ett delat ägande. Ungefär 10 miljoner människor förväntas att under nästa år ha gett upp sitt bilägande till förmån för medlemskap i en bildelningstjänst. Rent the Runway har redan 3,5 miljoner medlemmar som hellre hyr klänning och handväska än fyller garderoben. Och bytesekonomin, eller kollaborativ konsumtion som det också kallas, växer allt snabbare. Enligt GigaOm säger 66% av alla konsumenter att de är entusiastiska till idén om att dela sina tillhörigheter. Denna marknad beräknas vara värd 60 miljarder USD 2018, en tredubbling från 2010.

Tänk på det i sommar. Hyr ut din lyxvåning och bilen du inte använder, starta en klubb för att dela ägandet av segelbåten och gå med i EatWith, där medlemmar bjuder hem främlingar på en måltid. Att dela är modern status.

Teknikjättarna kliver in i butiken

Publicerad i Dagens Industri den 9 juni 201

När fotbolls-VM i Brasilien rullar igång på torsdag får arenapubliken skräddarsydd kommunikation från huvudsponsorn Coca-Cola beroende på var i arenan de befinner sig. Enkla sändare som kommunicerar direkt med besökarnas mobiler sätts upp på plats med hjälp av Apples nya teknik iBeacon, lågenergi-Bluetooth. Washington Post menar att iBeacon kommer att förändra världen. Det kan tyckas överdrivet, men i butikleden förväntas effekten bli märkbar. På Macy’s i New York pilottestas iBeacon-sändare för att känna av vem besökaren är och ge dem individanpassade erbjudanden. Till exempel kan inköpslistor kopplas mot varornas fysiska plats i varuhuset.

Samtliga iPhones har sedan 2013 iBeacon-teknik installerad. Google har följt efter och lanserat en liknande lösning för Android. Lägg till det Googles senaste inomhuskartor som ger dig exakta beskrivningar av butiksmiljöer. Teknikjättarna tävlar nu om att bli en viktig del av butiksbesöken.

Enligt The Economist är butikspersonal ett yrke som i framtiden blir överflödigt på grund av ny teknik. De ser framför sig en smart automatiserad köpupplevelse som är helt individanpassad. Tekniken möjliggör fördjupad produktinformation baserad på dina personliga behov (din bilmodell, dina allergier, din faktiska kroppsstorlek) och ger exakta rekommendationer. Ställ det i kontrast till ditt genomsnittliga besök på vilken stor elektronik-, mat- eller klädeskedja som helst. Ingen att fråga och förvånansvärt lite information om produkterna.

Enligt Google använder hela 84 procent mobilen när de shoppar i fysiska butiker och då oftast andra applikationer än butikernas lösningar. Konsumenterna har skaffat sig digitala shoppingtjänster i det fysiska rummet på eget initiativ. Det är dags för butikskedjorna att springa ikapp.

Google har nyligen sökt patent för ett flertal RFID-scanners som gör att kunder som har registrerat sig för en mobil betalningslösning kan kliva rätt ut på gatan med sina varor. Pengarna debiteras automatiskt. Kassan är utraderad. En tidsvinst för konsumenten och en väsentlig kostnadsbesparing för butiken. Enligt en McKinsey-studie är den bästa kassaupplevelsen när det går så lätt att det känns som om att stjäla varorna!

Den fysiska butiken kommer inte att dö. Däremot kommer mer effektiv och bekväm e-handel att äta upp medelmåttiga butiksupplevelser. E-handeln ökar snabbt och stormarknader världen runt tappar försäljning i samma takt. I den fysiska miljön kommer produktkategorier som kräver olika lager av information, kunskap och inspiration att vara i fokus. Där kommer den nya tekniken mest till sin rätt. Det betyder att maktbalansen pendlar tillbaka till specialistkedjor. Fysiska upplevelser i framtiden kräver mer för att vara värdefulla.

 

 

 

Datanörden är framtidens tjejyrke

Publicerad i Dagens Industri den 20 maj 2014

Varje lördag hämtar jag min tioåriga son på Kosmosklubbens fantastiska robotskola. En ideell kreativ verksamhet där mekanisk robotdesign möter programmering. Barnen skapar estetiskt tilltalande robotar som styrda av fjärrkontroller kan röra sig, kasta bollar och blinka. Det är en imponerande verksamhet som bara har ett enda fel. Det är endast killar som deltar.

Statistiken över sökande till höstens data- och IT-utbildningar vid högskolorna finns nu tillgänglig. Det är lika dyster läsning som vanligt. Sedan ett antal år ligger andelen kvinnliga förstahandssökande på en fjärdedel, utan förbättring i sikte. På huvudutbildningen civilingenjörsprogrammet inom datateknik, är det än färre kvinnliga förstahandssökande inför hösten 2014: Chalmers 10%, Luleå 6%, KTH 13%. Enligt UNESCO är situationen likartad i hela västvärlden. I vissa länder går utvecklingen till och med bakåt.

Mängder av arbetsmarknadsrapporter visar att framtidsyrkena finns inom IT. Varför söker sig inte fler tjejer till teknikområdet där tunga tekniska utvecklarroller leder till inflytande och karriär och varför ser vi inte ens en positiv utveckling? Enligt en undersökning av Skill handlar det inte om ett bristande teknikintresse hos tjejer, utan om ren okunnighet om IT-branschen och att det inte ingår i självbilden att ”hålla på med IT”.

Kanske behöver teknik en ny varumärkesstrategi. Bilden av ingenjören är en grå industriman alternativt en ohälsosam datanörd i en mörk källare med pizza och burkläsk. För att locka ett mer jämställt flöde av individer krävs kunskap om vilken kreativ, nyskapande och världsförbättrande värld tekniken erbjuder och nya förebilder.

Jag har länge arbetat med tekniska utvecklingsprojekt, med olika digitala konsultbyråer och deltagit i mängder av internationella tech-konferenser där framtidens ledare och entreprenörer möts. Situationen är alltid densamma. Den manliga dominansen är värre än i börsbolagens styrelserum.

Bransch efter bransch, inklusive vård, infrastruktur och skola digitaliseras snabbt. Våra förändrade konsumentbeteenden styrs helt av teknisk utveckling. Konsekvensen av bristen på tjejer i tekniska yrken är att vi skapar morgondagens samhälle med manlig kompetens och manliga värderingar.

De som bryr sig om jämställdhetsfrågor borde vara ute och slåss för fler tjejer i techvärlden. Det finns flera lovvärda initiativ som GeekGirls, Tech eq och Women in Tech. Men det behövs så mycket mer. Vi måste få våra begåvade och drivna unga tjejer att satsa på en ingenjörsexamen. Där finns framtidens makt och de mest spännande jobben. Och framtiden behöver tjejerna.

Och till alla fantastiska föräldrar som vill ha ett mer jämställt samhälle och framgångsrika döttrar, sätt era tjejer i robotskola och introducera dem tidigt till teknikens kreativa värld. Min dotter är redan anmäld.

 

 

Var utbildas morgondagens ledare?

Publicerad i Dagens Industri den 29 april 2014

“Nya tider kräver ny kompetens”

Länge har näringslivet sett civilekonomutbildningarna som landets främsta chefsförsörjare. Länge har också kursplanerna sett relativt oförändrade ut, trots att näringslivet har nya frågor på agendan och trots förändrade omvärldskrav. När svenska företagsledare får definiera sina högst prioriterade framtidsutmaningar är svaret teknikutveckling, hållbarhetsfrågor och talent management. Om morgondagens affärsutvecklingsprocesser, investeringsbeslut och marknadsföringsfrågor alla involverar teknik- och hållbarhetsfrågor krävs en kompetensväxling. Men dagens nyutbildade civilekonomer möter marknaden rustade med en relativt smal uppsättning traditionella ämnesområden som kretsar kring redovisning, finansiering och marknadsföring – och de saknar utbildning i hållbarhet och teknikdriven affärsutveckling.

Det är anmärkningsvärt att de svenska ekonomutbildningarna saknas på Europas topp-20-lista och enligt Financial Times platsar endast en bland de 75 främsta. På universiteten diskuteras utbildning främst i en nationell kontext och med allt lägre prioritet i förhållande till forskningen. Enligt studentkårernas utbildningsbevakning har den svenska ekonomutbildningen drygt hälften så många lärarledda timmar per vecka som ett internationellt genomsnitt. När SNS jämför de högt rankade amerikanska universiteten Stanford och Berkeley med svenska Lund och Uppsala är slutsatsen att de amerikanska universiteten prioriterar utbildningen och endast lägger 30 procent av sin totala budget på forskning. De svenska lägger 70 procent på forskning och nedprioriterar utbildning. Utbildning verkar ha kommit i kläm när universiteten blir allt mer forskningsinriktade.

Den röda tråden i internationella seminarier om framtidens ekonomutbildning är kraven på teknik samt humanistiska ämnen som miljö, etik och talent management. Vid Harvard har utbildningen av ekonomer förändrats väsentligt under de senaste åren och vid ungefär 80 procent av USAs universitet kräver man nu en kurs i etik för att ta ut sin ekonomexamen. Vid sydostasiatiska ekonomutbildningar ingår socialt ansvarstagande och teknik i kursplanen. Nya tider kräver anpassade kompetenser och nya tider eliminerar behovet av gamla kompetenser. När University of Oxford presenterar en lista på vilka yrken som i framtiden kan ersättas av robotar kommer revisorn högt på listan.

Civilekonomprogrammet är en av landets största utbildningar med 35 000 studenter som alla förtjänar ett mer relevant resultat av sina nedlagda år och sammanlagda studieskulder. Nytänkande och innovationskraft är avgörande för svenska företag i internationell konkurrens, men hur ska kompetensväxlingen ske om inte nyrekryterade talanger bidrar med utbildning som inkluderar morgondagens framgångsfaktorer?

Att leva med en robot

Publicerad i Dagens Industri den 8 april 2014

Robotarna kliver nu ut från fabrikerna och rätt in i vård, skola och omsorg. Så kallade tjänsterobotar, vars sensorer fungerar som sinnen, är emellanåt bättre på att vara människor än vi människor är själva. I tester utförda av Lego Learning Institute får barn ha robotar som tillfälliga föräldrar och upplever att de nya plåtkamraterna är mer tålmodiga och bättre lyssnare. I liknande experiment i äldreomsorgen blir patienter på bättre humör och känner sig mindre ensamma tack vare robotar. Sydkoreanska barn lär sig bättre engelska av robotar och Googles självkörande bilar har nu kört 50000 mil utan någon allvarlig olycka.

Ungefär som industriella stordatorer blev till var och ens mobiltelefon närmar vi oss en framtid där robotar inte bara ersätter monotont arbete i industrin utan också blir allt mer vanliga i tjänstesektorn. 2013 fanns det ungefär 1,2 miljoner robotar i världen. Enligt The Economist ökar försäljningen av tjänsterobotar med 25-30 procent per år medan försäljningen av industriella robotar har stagnerat.

Och utvecklingen går snabbt. Google investerade under 2013 i inte mindre än åtta olika start-ups som utvecklar tjänsterobotar. Ett av företagen, Boston Dynamics, har byggt en kattliknande robot som springer snabbare än Usain Bolt och en annan terränggående som kan bära packning på 150 kilo. I Sydkorea har 60 procent av landets förskolor tillgång till robotar som lärare och i japansk äldreomsorg testas en robotdräkt som förstärker varje muskelrörelse hos äldre, vilket gör det lättare att kliva upp ur sängen och lyfta tunga föremål. Mjukdjur, som robothunden Aibo, används för ge äldre sällskap och mobila skärmar på robotliknande kroppar teleporterar läkare till hemmen.

Försöken i vård, skola och omsorg faller bättre ut ju mer mänskliga robotarna ser ut och beter sig. Det ökar markant tilliten hos såväl barn som äldre. De erbjuds en version 2.0 av föräldrar eller vårdpersonal som överträffar mänskliga tillkortakommanden med oändlig uppmuntran, vägledande information och tålamod. Det kan tyckas märkligt med tillit till robotar men konsumenter tar hela tiden små steg närmare ett förtroende för maskiners råd tack vare innovationer som Siri, iPhones digitala assistent, och bilar som automatiskt fixar en trång fickparkering.

Ray Kurtzweil, Googles expert på artificiell intelligens, påstår att om femton år är robotar smartare än människor – även när det gäller EQ. Innan dess är det hög tid att fundera över vilka tjänster vi gladeligen lämnar över till robotar, vilka tidigare omöjliga tjänster robotar kan utföra och, inte minst, vilka tjänster vi av etiska skäl borde hålla robothänder borta ifrån. För att om Kurzweil får rätt, kommer robotar snart att klara av allt som människor klarar av. Fast bättre.

En bättre värld

Publicerad i Dagens Industri den 25 mars 2014

“Världen behöver vd:ar som snäser av kortsiktiga ägare”

Jag lyssnar till en livlig debatt mellan ledande riskkapitalister i Silicon Valley. Deras besvikelse över innovationskraften hos nästa generations start-ups är en aning förvånande. ”Vi sökte affärsidéerna som skulle förändra världen men vi fick 140 tecken.”
I en Twitter- och Instagram-era har de stött affärsidéer som sprids snabbt som vinden, utan friktion. Inkrementella, det vill säga stegvisa, innovationer
har hyllats och hypats, såsom Vine, SnapChat och WhatsApp.
Samtidigt är mänsklighetens utmaningar kända. Klimatet förändras, i många städer går luften inte att andas, vi blir tjocka av socker, utbildning är en lyxvara och vi kommer nästan alla att drabbas av demens eller cancer om vi lever tillräckligt länge. Inkrementella innovationer löser inte dessa exponentiella problem.
Enligt Atul Gawande, professor i folkhälsa på Harvard, tenderar allvarliga utmaningar att negligeras när de är osynliga i individens vardag, trots att de får katastrofal inverkan över tid. Historien visar att stora vetenskapliga genombrott, såsom jetmotorer och radarteknik, ofta sker i krigstider, där stora problem måste lösas med samlade resurser, vild kreativitet och akut känsla. Dagens utmaningar är stora som i krigstider och tekniska resurser finns tillgängliga, men den akuta känslan verkar saknas.
Små nyskapande företag tenderar att sakna medel till långsiktigt agerande. Stora företag brister i revolutionerande innovationskraft. Statliga initiativ vill visa resultat till nästa val. Akademin tänker långsiktigt men har inte rollen att förverkliga sina idéer.
När Apples investeringar i långsiktigt hållbara lösningar kritiseras på bolagsstämman är vd:n Tim Cooks svar på tal befriande. Han argumenterar att framgång och ekonomiskt värde skapas även i icke vinstdrivande satsningar med de kraftfulla orden: “Jag bryr mig inte om den jäkla avkastningen. Vi vill lämna världen bättre än när vi kom”.

Lika imponerande är ambitionen hos Googles X-enhet som har till uppgift att lösa storskaliga utmaningar med bland annat självkörande bilar, datorglasögon och wifi i luftballonger.
Astro Teller, chef för satsningen, säger: ”Fokusera inte på att bli 10 procent bättre. Du fastnar i befintliga förutsättningar och liknande lösningar som konkurrenterna. Öppna sinnet för att bli tio gånger bättre och du kan snubbla över förvånansvärt enkla och revolutionerande idéer.”
Men Apple och Google är två undantag som dessutom är obscent lönsamma globala jättar och kan kosta på sig att utmana investerarkollektivet.
Resten av världens företag utvärderas oftast i förhållande till sina konkurrenter, likt referat från ett sportevenemang. Inkrementell innovation ger små steg framåt. Men mänsklighetens stora utmaningar kräver större kliv än så, och kanske även att fler vd:ar som likt Cook snäser av kortsiktiga ägare.

Bilismen på väg att bli frånåkt

Publicerad i Dagens Industri den 25 februari 2014

I hela västvärlden sjunker andelen nya bilförare. I bilkörandets förlovade land, USA är minskningen dramatisk. Enligt Federal Highway Administration hade 83 procent av alla amerikaner under 24 år körkort 1983. I dag är det mindre än 65 procent. Samma utveckling ser man i Tyskland, England, Australien och Sverige.
Bilens roll i centrum av ungdomskulturen är i dag överspelad. Dagens unga bryr sig mer om vad sociala medier-vänner tycker om deras livsstil än vad grannarna säger om bilen.
Flera studier visar att högt internetanvändande i ett land innebär lågt bilanvändande. De som kallas digital natives har hellre access till produkter och tjänster än äger dem. De ser bilen som ett onödigt problem som komplicerar livet.
Det totala antalet körda kilometer per person planade ut 2004 i hela västvärlden, för att sedan sjunka varje år från och med 2007.
Bilen som färdmedel är alltså ifrågasatt från konsumenthåll, redan innan vi har sett full effekt av Skype, e-handel och digitaliserade tjänster som ersätter fysiska besök i videobutiken, på bankkontor och sjukhus. I den digitala vardagen är frihet möjligheten att googla, facebooka och kolla instagram på färden, inte att sitta fastlåst bakom en bilratt.

Ytterligare en anledning till minskad bilkörning är att 85 procent av västvärldens befolkning förväntas bo i större städer 2050, enligt OECD. Ett flertal undersökningar visar att när städerna blir för stora och bilresandet tar mer än 60 minuter per dag – då tröttnar vi och söker alternativ närmare vårt hem. Så klart spelar även ett högre engagemang för miljöfrågor in.

Runt om i världen pågår spännande projekt för att bygga framtidens stad. The Great City i Chengdu, Kina kommer att husera 80 000 nya invånare i en bilfri innerstadskärna. Vauban i Tyskland är redan helt bilfritt och i Masdar, Förenade Arabemiraten ska 50 000 människor leva CO2-neutralt utan bilar. Gemensamt för projekten är att de innehåller en levande stadskärna där allt går att nå till fots inom 15 minuter. Varor beställs genom e-handel och levereras in på nyutvecklade monorails, eller via drönare. I USA pratar man om “smart growth communities”, som inkluderar en mix av boende, restauranger, bekvämligheter och arbetsplatser på gångavstånd från bostaden.

Men vad gör vi då i Sverige? Enligt HUI har vi fördubblat antalet köpcentrum under de senaste 15 åren, och de flesta når man med bil. Sverige har nästintill dubbelt så stor köpcentrumyta per invånare som övriga länder i Västeuropa.

En mängd tecken i tiden visar alltså att konsumenter som vallfärdar till shoppingpalats på en bilfärds avstånd tillhör gårdagens samhälle. Även i Sverige kör vi mindre bil och även här kommer morgondagens stadsinvånare hellre vilja ha en bilfri levande lokal upplevelse där allt finns inom femton minuters gångavstånd.
Kommer alla kvadratmeter shoppinggallerior vi har byggt, långt utanför staden där vi lever, att gapa tomma i framtiden?

3D-skrivarna ger kraft åt nytt Ebay

Publicerad i Dagens Industri den 4 februari 2014

I år kommer cirka 100,000 nya fabriker att öppnas runt om i världen. Så många konsumenter förväntas köpa en 3D-skrivare under 2014. Med billigare och bättre 3D-skrivare förflyttas produktionsresurser till hemmen. Precis som videokameror i våra mobiltelefoner, WordPress och internet möjliggjort för miljontals människor att själva producera och distribuera digitalt medieinnehåll.

När kreativa talanger får tillgång till 3D-minifabriker, kommer de att tillverka mängder av unika objekt som säljs på globala marknadsplatser där privatpersoner gör transaktioner utan mellanhänder. Minifabrikerna har hela sin värdekedja på plats. Mjukvara för design är enkelt tillgänglig online, produktionen sker genom 3D-skrivare, globala kommunikations- och distributionsresurser finns via Facebook, eBay och Etsy. Etsy, där privatpersoner säljer egentillverkade produkter, omsätter redan $1 miljard med 25 miljoner medlemmar. Detta innan 3D-skrivarnas intåg.

Men blir det inte en gigantisk krims-krams-loppmarknad? Till en början kommer det att handla om personligt designade vardagsobjekt, såsom konst, smycken, inredningsprodukter – och chokladpraliner (det finns nu 3D-skrivare som kan skriva ut i choklad). Precis som medieaktörer fnyste åt bloggare för tio år sedan och fällde föraktfulla kommentarer om ”amatörskateboardfilmer” på YouTube, kommer säkert många företag som tillverkar såväl som säljer konsumtionsprodukter att skratta nedlåtande åt amatörernas vardagsobjekt. Men glöm inte att YouTube i dag har tusentals så kallade amatörer som tjänar sexsiffriga belopp per år (i dollar) på sina egenproducerade filmer. Bloggarna har tagit över en stor del av tidskriftsmarknaden, självpublicerade böcker har 30 procent av totalvolymen på Amazons e-bokhandel och AirBnB, där privatpersoner hyr ut rum eller lägenheter, tar betydande marknadsandelar av hotellindustrin. Amatörernas samlade kraft har tidigare visat sig vara kapabel att utmana stora industrier, så förmodligen även denna gång.

3D-printing utnämndes nyligen av Goldman Sachs till en av åtta tekniker för företag att “do or die” men 3D-printing kommer inte bara att revolutionera tillverkningsindustrin. 3D-skrivare för konsumenter finns i dag tillgängliga från 5,000 kronor och sju av de femtio största amerikanska detaljhandelskedjorna kommer att erbjuda 3D-utskrifter i år, förutspår analysföretaget Gartner. En liknande utveckling som vi såg med internetcaféer innan trådlöst internet installerades i hemmen.

Förutom de framgångsrika privattillverkarna kommer de största intäktsströmmarna tillfalla de som tillhandahåller marknadsplatserna. Det amerikanska företaget Shapeways, ledande inom 3D-printing på konsumentmarknaden, har skapat en marknadsplattform där det redan finns fler än 14,000 butiker där individer säljer produkter utskrivna med 3D-teknik. Och i Shapeways kölvatten bubblar mängder av nya marknadsplatser för 3D-amatörerna.

3D-printing kommer att förändra hur vi skapar, förhåller oss till och införskaffar objekt. För vem vill köpa en likadan kaffekopp som alla andra, tillverkad av en identitetslös multinationell jätte, när det finns tillgång till unik design från spännande formgivare och konstnärer världen över?

Livet efter mobiltelefonen

Publicerad i Dagens Industri den 14 januari 2014

Mobiltelefonen är vår främsta livskamrat. 150 gånger per dag plockar vi fram den – i snitt var sjätte minut under vår vakna tid. Men hur smart är egentligen vår telefon? iPhone var revolutionerande när den lanserades men den är fysiskt utformad som en telefon att tala i, om än knapplös. Röstsamtal är i dag mindre än tio procent av telefonens totala användningstid. Är vi behov av nya digitala fönster för att sköta vår hälsa, vårt sociala liv och våra nyhetsuppdateringar?

Nästa generations tekniska lösningar finns redan tillgängliga. Alla funktioner vi har kommit att förvänta oss i våra smartphones, och mer därtill, kommer inom kort att finnas tillgängliga för vår kropp. Wearables, eller bärbar teknik, är sensorer med trådlös uppkoppling och små displayer som vi bär som glasögon, armband, halsband eller på huden.

Likt science fiction-hjältar kommer vi snart att kunna prestera det omöjliga. Tänk dig att lyssna på ett samtal som pågår 30 meter bort genom intelligenta hörlurar som neutraliserar bakgrundsljud och selektivt förstärker det du vill höra. Och att få all tänkbar information om personerna som konverserar, med hjälp av små kameror som sitter i dina glasögon. Talar de ett främmande språk översätts det i realtid till en textrad som blippar fram på ditt armband. Du blir en supermänniska, förbättrad på alla vis.

Under 2014 kommer det enligt analysinstitutet Gartner att säljas 40 miljoner wearables,  mer än dubbelt så många som under 2013.

Tekniken som används är nu så enkel att den får plats i små slit- och släng-klistermärken, som till exempel amerikanska MC10s tunna plåster som mäter kroppens temperatur och vätskebalans. Inom hälsokategorin förväntas snabbast tillväxt. Just nu betatestas blöjor av New York-baserade Pixie Scientific med en QR-kod som skickar signaler om substanser i bebisens urin till läkare såväl som oroliga föräldrar. Det kroatiska företaget IDerma har utvecklat en nallebjörn som när den bärs eller kramas av ett barn mäter hjärtfrekvens och blodtryck.

Kommunikation och dokumentation är ett annat spännande område. Sign Language Ring är fingerringar som i realtid översätter teckenspråk till en armbandsdisplay.  Svenska Narratives lilla kamera Clip, som fästs på kläderna, dokumenterar och systematiserar användarens liv genom en bild var 30:e sekund.

Bärbar teknologi förväntas också öka effektiviteten på arbetsplatser. Talmanus till föreläsares presentationer finns i glasögonen. Sensorer mäter bakterier på läkares händer. Ritningar livestreamas till brandmän som rusar in i brinnande byggnader. Användningsområdena är många.

Vinnare i det bärbara teknik-racet är utan tvekan hårdvarutillverkarna. Den smartaste klockan, det mest uppkopplade smycket och plåstret med flest funktioner kommer att bli storsäljare. När världens teknologijättar och mängder av start-ups rustar sig för att skapa bärbara enheter uppstår också affärsmöjligheter för de som kan leverera tjänsterna. Det krävs ett nytt sätt att kommunicera och skapa nytta på en enhet där användaren endast vill slänga en snabb blick för att omedelbart få personaliserad och platsaktuell information.

Själv ser jag fram emot att slippa ta fram telefonen 150 gånger per dag. Det kommer att göra livet rikare. För vem vill inte vara en superhjälte?